Årliga nyårslöften

Jag brukar aldrig ge nyårslöften, speciellt inte till mig själv. Kommer inte hända detta nyåret heller, däremot kommer jag tänka en extra gång gällande vissa saker och ting. Vissa saker och ting kommer jag spontant att utföra i glädjens namn. Någonting såhär kommer det att bli:

• Inre fokus (viktigaste punkten)
• Du bestämmer själv hur långt du vill gå (sägs tyst inom mig själv)
• Öka farten (utan att bli stressad och störd)
• Skärp sinnet (tänka klarare)
• Stimulera hjärtat ( både känslomässigt och fysiskt)
• Främja flexibiliteten (snäppet mer än jag redan gör)
• Kris i sikte (GRATTIS, ta vara på ditt liv, nu är förändringens tid)
• Spontanitet (är redan inne på #2)
• Utstrålning (ögonkontakt, fast handslag, levande mimik)
• Glöd och engagemang (passion ger energi)
• Närvaro (gällande allt, dagdrömmeri är dock tillåtet)
• Lyssna på sinnernas intelligens (vi använder endast en liten liten del av vår hjärnas kapacitet, vi kanske kan lära oss något nytt vettja)

Kan fortsätta mig lista way over my head, men försöker ju vara realistisk också!

Gott nytt år alla! Positiv energi!

Fylla i all ära

I min familj har vi en traditionsenlig juldag, där man under dagen äter icke julmat och samtalar högjutt och spelar sällskapsspel och pillar på sina nya gåvor man fått under gårdagen. För att vi "ungdomar" sedan ska iväg på årets största festlighet, alla på varsitt håll för att sedan joina upp på Faluns enda ok uteplace, Harry´s. Någon kom på den briljanta idén att eftersom jag fyller år den 27 dec, så blir juldagsfesten alltid hemma hos mig för att då kan vi ju fira mig samtidigt. Smart gjort njae. I de allra flesta fall så brukar denna kväll gå alldeles förväntat och bli ännu bättre än vad man tänkt sig. Så även i år, trevligheter spirade i min underbara varma lägenhet, alla drack sina öl och min starka hemgjorda jordgubbsdrink! HEHE. En efter en trappade av för att bege sig till den "stora" festen, så även efter en stund gjorde jag och de sista polarna hemma hos mig. Min kroppshydda och hjärna var i perfekt harmoni av alkohol och upprymdhet. Jag skulle inte insupa mer kalorier ikväll var tanken, men min bästa vän Hanna hade annat i tanken då hon helt galet fort helt plötsligt hade beställt in två 6:or lakritsshots, det måste förtellas att jag egentligen inte "tål" shots. Beställningen innebar också ytterligare två Cube. Äsch, tänkte jag, en shot kan inte skada, fast jag mycket väl visste att detta kommer sluta illa. Så så så, svepte skiten och hejbaberibade runt och lyssnade på en snubbe från Minneapolis. Pussade på de personer jag kände och hade tydligen tagit iniativet till ett snabbt litet hångel mitt på dansgolvet. (Man hånglar inte på Harry´s då alla vet om det dagen efteråt) Gjort som sagt, Hanna och jag snubblade in på ställets toalett, blev där sittandes en timme! Snacka om becksvart. timmen bestod av gråt, uppgivenhet, försök till kräk och skratt. Sen gick Hanna, även hon full som ett as, med klädbrickorna och hämtade ut våra jackor. Vi försvann fort ut genom hotellets "privata" utgång. Hem till mig och den nybäddade sängen. Då var klockan halv ett. HAHA. Fem timmar senare vaknade vi, jättepigga och inte alls bakfulla, Hanna hade ont i huvudet, men jag skulle kunna klätt på mig och fortsatt festandet. Men istället åt vi chips, drack coca cola och undrande skrattades vi åt vad fan som hade hänt under kvällen. Jag har aldrig haft sån minnesförlust. Kommer inte ihåg ett enda ansikte eller händelse. PINSAMT!

Åldersnoja

Råkade fylla 25 år häromdagen, närmare bestämt 27 december. Folk har i alla tider frågat hur det känns att fylla år. Förutom att man har uppmärksamhets rättigheter just den dagen och förväntas bjuda på bulle och saft så känns det väl fan ingenting. Möjligtvis lite pirr i magen för att man ändå vilar på kanten till överraskningsmoment hela tiden. Folk är ju galna nuförtiden, kan hända vad som helst tydligen. Finns inga gränser för vad folk kan hitta på, speciellt under dessa bachelor/bachelorette fester. Men åter till självaste bemärkelsedagen, födelsen. Jag brukar alltid tänka tillbaka till den dagen min mor låg i förlossningssalen och kämpade för att få ut lilla mig, 3200 g och 48 cm lång. Hon brukar alltid få berätta hur det gick till när jag föddes. Det är nu 25 år sedan! HAHA. Tid är underligt och samtidigt ett extremt fascinerat uppfinn. Känner mig ibland fortfarande som en dryg 14-åring. Men jobbar på att jag ju faktiskt anses vuxen, även om ingen kommer ta en på fullaste allvar förrän man fyllt 30. I vilket fall så hade jag en släng av åldersnoja i onsdags, vilket jag alltid tyckt varit bullshit att ha! Vad ska man göra åt saken liksom? Herregud, tänkte jag, om ytterligare 25 år är jag 50! Sen sket jag i det och lyssnade på hög musik istället. Men sen kom nästa smarthead och frågade "hur det kändes" att fylla 25, backflash immediatly! Nu har det gått några dagar och jag har fått ett helt annat perspektiv på att ha fyllt 25 år. Folk har gett positiv reaktion på detta och nämnt att man är på väg till det bästa av mogenhet och självständighet. Den fylliga kvinnligheten är bara att håva in och bära stolt! Eller nåt.

Men åååå..

Jag ska dra den där om Rödluvan och Vargen någon dag också!

Kloster

Emellanåt får man höra att tjejer ska gå i kloster och bli nunna för att kärlekslivet krånglar. Jag har tänkt lite på det där och jag SKA tamejfan göra det! Mitt kärleksliv vill liksom aldrig infinna sig, därför krånglar det inte, det bara inte finns där. Släppa alla materialistiska ting och bara ägna mig åt mig och mitt både omedvetna och medvetna inre jag. Lugna nerverna och få ner stressnivån till en nästan dimmig andlighet. Påta i klostrets trädgård, be en stund, ägna mig åt mina sysslor med mina "systrar", be en gång till, denna gången framför altaret. Laga den gemensamma måltiden, bröd och vatten. Be en gång till, denna gången tyst för mig själv. Åka in till stadens handel och handla råvaror för ett par månader. Då jag är den enda som har körkort. Dags för höstens löveldning, den står orädda jag för, påtandet är över. Nästa tag med skyffeln blir höga snödrivor. Har bett till övre makter så många gånger att det nästan känns bra. Jag lurar mitt jag att allt är bra, vilket det säkert är också. Måste man bli religiös? Använder nunnor svordomar? Nej, den reflexen har för länge sedan suddats ut, hos mig alltså. Bestämmer man sig att gå i kloster måste man ha bestämt sig som fan. Jag skulle säkert ångra mig, inte tänka igenom saken ordentligt. Bluffa mig igenom någon sorts prövotid och sen ursäkta mina groteska svordomar och den sexuella läggning jag bär på. I like boys! Tänk om man skulle börja med meditation och gå på yoga, hitta sin egna, sköna väg, framförallt hitta livets utsatta väg för mig! Jag är inte religiös, och är otroligt medveten om att det är mina egna tankar och levnadssätt som styr. Men hoppas att det finns mer när det är dags att gå mot ljuset, kommer hunden Oliver och katten Diesel vänta på mig? Jag kommer inte gå i kloster, jag ska fortsätta på min valda bana och bara vara mitt klaustrofobiska jag tills någon öppnar dörren och släpper ut alla romantiska känslor. Vintern är tuff mot människan, den testar oss till vår lägsta nivå, när det kommer till allt. Modern diagnostik som vinterdepression är ett exempel. Jag har bestämt mig. Jag ska styra mig själv till det bättre. Lita på mig själv. Utmana mig själv. Leva mig själv! DO IT!

Dagens gamlingar

Hade en förträffligt trevlig eftermiddag idag, förutom att jag insett hur tråkigt och ensamt det troligtvis kommer bli att BLI GAMMAL! Riktigt gammal alltså! Gamla människor ser dåligt, (om det står drag på dörren, varför trycker man, om de ens orkar trycka på dörren) de har ont överallt, gnäller om allt, de sparar på allt, snåla och nästan giriga som råttor. Kommer hem till sina enormt stora villor långt ute på landsbygden, i skogen som gud glömde sanda uppfarten till. Där sitter de i mörkret.. för det är farligt att tända lamporna.. och väntar.. på nästa resa till vårdcentralen för att låta kolla upp nästa åkomma de dragit på sig. Tror dem. Färdtjänst tror dem att de kan åka kors och tvärs över halva länet, och "det kostar väl bara 18 kr nu då" Vissa vet inte ens hur man sätter på sig bilbältet, eller vart det sitter för den delen. Till råga på allt har de med sig 72 plastpåsar på rullatorn med diverse skit i som de bara måste ha med sig. Varför har man rullatorn om man inte ens vet hur man lyfter den en aning på rätt sätt för att komma över ytterdörrens golvkarm. Dagens riktigt gamla människor är oerhört intelligensbefriade och nästan osympatiska för andra människor. Förlåt gud!

Mina älsklingar

Känslan när en vild 3-åring och en envis, glad 1-åring kommer springandes mot en och hoppar upp i famnen, samtidigt som de skriker ens namn eller moster går knappt att beskriva. Kan bero på att man når små barn genom lek. Jag är den galna och roliga mostern som alltid busar och kör med bilar samtidigt som jag låtsasäter deras sandkakor eller gungar jättehögt. Mina systerbarn är bland de gladaste och vildaste barn jag känner! Otroligt intelligenta och självständiga. Kärleken för dessa två är universiellt stor!

Dröm sött

Landskapet ovan sluter min näthinna när jag somnar gott om kvällarna. När vårt lands klimat eller för en del av mig själv inte vill infinna sig som jag vill just nu.

Rio Festival is on my 50 000 -things to do list

The biggest mistake is to not try. Pretty much says it all about how I try to live my life. I try to work like I don´t need the money. I dance like nobody is watching and I love like I´ve never been hurt! I exercise, like being outside, love music - a good song to me is the world. I hate people that are late and I´m afraid of people who can´t communicate. I truly belive that life is about the small enjoyable things like experiencing the best song in the world really loud in the car drinking a cold fantastic coca cola with your best friend.

Royalt Personifierat -by Pink

Dear Mr. President
Come take a walk with me
Let's pretend we're just two people and
You're not better than me
I'd like to ask you some questions if we can speak honestly
What do you feel when you see all the homeless on the street
Who do you pray for at night before you go to sleep
What do you feel when you look in the mirror
Are you proud
How do you sleep while the rest of us cry
How do you dream when a mother has no chance to say goodbye
How do you walk with your head held high
Can you even look me in the eye
And tell me why
Dear Mr. President
Were you a lonely boy
Are you a lonely boy
Are you a lonely boy
How can you say
No child is left behind
We're not dumb and we're not blind
They're all sitting in your cells
While you pay the road to hell
What kind of father would take his own daughter's rights away
And what kind of father might hate his own daughter if she were gay
I can only imagine what the first lady has to say
You've come a long way from whiskey and cocaine
How do you sleep while the rest of us cry
How do you dream when a mother has no chance to say goodbye
How do you walk with your head held high
Can you even look me in the eye
Let me tell you about hard work
Minimum wage with a baby on the way
Let me tell you bout hard work
Rebuilding your house after the bombs took them away
Let me tell you about hard work
Building a bed out of a cardboard box
Let me tell you about hard work
Hard work
You don't know nothing about hard work
Hard work
How do you sleep at night
How do you walk with your head held high
Dear Mr. President
You'd never take a walk with me
Would you