Mallan

Vi har en tjejkompis som heter J, hon är som ett spöke, hon skulle passa in i programmet det okända omedelbart. Man kan ringa henne hundra gånger och sms:a lika många gånger, man får ALDRIG svar, det spelar ingen roll vem av oss som försöker nå henne. Helt fantastiskt svårt. Två veckor senare kan man få ett sms där det står "solly, solly, har varit asbusy, varit i Finland med boyfriend och sän drog vi till Venedig och sän har jag jobbat och sän var syrran hemma från England, solly, solly babes, ska vi spela poker?" Det underbara med detta är att vi blir aldrig arga eller störda på henne, man kan inte det, för hon har ingen aning om att hon gör som hon gör. Hade det varit någon annan hade man ju blockat henne från inträde i vår kompiskrets direkt, men J är ju från barndomens glada dagar och fortfarande den bästa och roligaste jag vet, speciellt när hon är full, då tömmer hon alltid handväskan på gator och torg när hon letar efter något i fyllemörkret. Samtidigt som hon stampat av sig pumpsen på kullerstensgatan ovanför. Hysteriskt. Hon är så oskyldig i sitt beteende. Främmande för vissa, men vi bara skrattar åt det. Ibland.