För resandets skull

Alltså:

Man reser i stort sett varje dag, till jobbet, träningen, kompisar, affären, drömlandet, ja, till allt egentligen. Vet inte om man kan kalla en liten gångtripp till ICA att resa. Hur långt måste ett avstånd vara för att det ska kallas "en resa, att resa"? En resa kan betyda mycket annat och kan stå för mycket annat än bara avstånd. I alla fall så gillar jag att resa, det kan vara långväga utomlands lika mycket som att ta 3:an till Tegelbacken. Man ser så otroligt mycket intressant. Vissa anser säkert att det är astråkigt. När jag åkte tåg mellan Falun - Stockholm la jag märke till dessa detaljrika saker:

* En man med en plastarm som bara hängde i jackärmen. Han hade även en plastkasse med sin tillbehörigheter. Konstigt? (ta i trä)

* Fyra 16-åriga grabbar som hade en laptop mellan sig och ritade katter och sniglar i programmet paint. De skrattade så de kved. (GOSH vad jag skrattade tyst)

* Förvirrade människor som inte hittar sina platser. Jag ler säkert när jag ser sånt. Brukar för det mesta hjälpa till.

* Stora väskor så in i helv... vet man inte att avståndet från stol till stol i tågen är typ femtio cm, sluta ät också! (ta i trä, igen)